Hej!

Vet inte riktigt vad jag ska skriva idag. Håller på att ladda för att skriva om anpassning nummer 7 men den får vänta då den kommer att ta lite tid. I alla fall så kom Joel hem från sin andra dag i skolan. Har var glad och uppåt. Men jag ser att han är trött när han kommer hem. Han ville inte göra mycket mer än softa på soffan och spela Nintendo Wii.

Idag hade hans fröken, Mrs Curtis, skrivit följande i hans dagbok:

Joel has settled into our classroom beautifully and is quickly making friends   . (Ja, hon hade ritat en sådan gubbe!).

Så, det är ju härligt att det fungerar, trots att han bara kan några enstaka engelska ord. Men han förstår ganska mycket, det märker jag när andra talar med honom.

Annars har min dag bestått av att jobba en del med textgranskning och forskning. Sedan kom Pontus hem och vi snackade lite om hans dag. Han hade tagit tag i en del skolgrejor som var nödvändiga. Han verkar trivas både i skolan och hemma. Bäst trivs han nog hemma eftersom han nu ÄNTLIGEN har fått en egen tjock tv. Där kan han ligga, sitta eller stå på huvud och spela x-box mot kompisarna i Sverige  och alla andra i världen. Vi andra i familjen får dela på en 40 tums platt tv.  

  Kan man ha det bättre, obäddad säng, skrivbord, puff, tv och X-box?

Madeleine kom hem lite senare eftersom hennes grupp håller på att planera sin resa till Vietnam. Alla som går i grade 9 har fått välja mellan olika länder (valen var China, Thailand, Bali, Indonesien, Sir Lanka, Laos, Indien och Nepal) att göra GAP i. GAP står för Global Action Program och det syftar till att utveckla barnens självförtroende och lära dem att utföra goda gärningar åt barn som är mindre lottade än dem själva. Det kan vara att lära andra att räkna, läsa, tala engelska eller att hjälpa till att rusta upp skolor och lekplatser. Madeleine åker iväg den 16 oktober och är borta i 8 dagar. Så det börjar bli lite pirrigt för både henne och oss.

  Ja, här ser ni vilka länder hon ska korsa och vart Vietnam ligger i förhållande till Malaysia.

Dagens morgonväder är + 30 C och   .

Ha det gott!!!  

Hallo, Hallo....  

Idag har det hänt ytterligare en rolig sak. Joel har börjat på sin nya skola och är numera ett riktigt skolbarn. Han bestämde igår vilken mat han ville ha med sig till lunch och mellanmål. Det var inga gap eller skrik när han skulle lägga sig och han kom väl i säng runt 20.00 Allt var lugn och sansat. När klockan ringde (06.00) var han lite seg men förväntansfull. Han ville ta på sig kläderna innan han hade ätit, något som hör till ovanligheterna. Sagt och gjort, han käkade en joghurt men inget mer, packade sin ryggsäck, sa hej då och stack iväg till bussen med sina syskon och pappa.

Joel påväg till skolan för första gången. Klockan är 6.55

Magnus och jag hade en reservplan ifall han inte skulle kliva på bussen. Om han inte ville åka med, skulle Magnus haffa en taxi och åka med honom. Jag satt därför  och väntade på vår balkong. Plötsligt kommer Magnus och en annan pappa och då visste jag att han åkt med. Härligt! Efter en stund upptäckte jag att han inte fått med sig sin mapp med information (telefonnummer och persondata). En liten klump växte i magen. Han kan ju inte säga i vilken klass han går i! Han vet ju inte till vilket klassrum han ska gå till! Han vet ju inte ens var han bor! Än mindre kan han säga detta på engelska. Så, jag började leta efter telefonnummer och skickade både e-post och sms. Men, fick inget svar förens 11.30 men då sa hans lärare att han kommit fram och allt var bra, något som klingade ljuvt i mina öron.

Här står han och väntar på hissen

Under perioder befolkas Kuala Lumpors gator med mammor. Det är när barnen ska iväg till skolan och när de kommer hem från skolan. Alla mammor står förväntansfulla och ivriga för att antigen skicka iväg eller få hem sina barn. När klockan blev 13.00 stod jag och väntade precis som alla andra. Jag glömde mobilen och började fantisera. Tänk om han inte kommer med bussen! Men när klockan blev 13.10 kom den gula skolbussen med Joel och ett annat sovande barn. Han var jätteglad och jag lättad. Tänk att även jag har blivit en gatmamma och att han faktiskt fixar att åka buss (5 mil, 45 min) helt själv. Han som inte en är fem år fyllda.

Det blev ju lite småprat på vägen hem. Jag frågade vad de hade gjort och då sa han att han hade lekt, målat och skrivit MASSOR. Han hade bland annat kastat basketboll och när jag frågade med vem, sa han:

- Typ alla, men inte tjejerna.

Han hade inte ätit upp makaronerna och köttbullarna, för de skulle han äta när han kom hem.

  Ja, så lycklig är man efter sin första riktiga skoldag.

Dagens morgonväder är + 27 C och   och   .

  Prickarna är regn, man kan tro att de snöar. Riktigt ruskväder men VARMT!

Eftersom det var riktigt ruskväder fick jag köra Magnus till jobbet. Jo då, vårt lilla blåbär är hemma igen. När Magnus kom från Sverige åkte vi till Hartamas, kopplade startkablar och tjong, bilen startade. Vi tackar dig, Mishi, för hjälpen.

Tjingeling  

Godagens!!!

Igår kväll kom Anki, Anna och Fredrik på middag. Vi böjd på limefile, klyftpotatis och rostade grönsaker. Till dessert blev det varm frukt med täcke av choklad och självvald glass (chocklad, vanilj eller hallonglass). Måste säga att limefilen och såsen var fantastisk god och lätt att göra!!!! Vill du prova, här kommer receptet (4 personer):  

500 g fläskfile

1 tsk salt

Matfett

1 dl vatten

2 dl creme fraiche (jag tog grädde istället eftersom det är svårt att få tag på denna produkt i Malaysia)

2 msk buljonfond (jag tog en buljontärning istället)

1 tsk sambal Olek (struntade jag i eftersom jag inte vet vad det är för något)

1 tsk äkta soja

1 msk honung

1 pressad lime

Börja med att bryna köttet i en panna. Lägg det brynta köttet på ett fat och blanda de övriga ingredienserna i pannan och koka upp. Lägg därefter tillbaka köttet och koka på svag värme i 10 min. Färdig att servera. MUMS!!!

Vaknade sedan mitt i natten (kl. 03.00) av att Joel ryckte av mig täcket.

Han grät och hade ont i örat. Igår morse var vi hos doktorn och hon konstaterade att han hade öroninflammation. Han fick antibiotika och smärtstillande. Vi gick upp, drack vatten, tog smärtstillande, satt och titta på utsikten. Därefter tillbaka till sängen. Han låg nog och gnydde i en halv timma innan han somnade. Nattäventyret tog nog totalt 1.5 timme. När vi vaknade såg jag att det kom var ur hans öra. Sannolikt sprack hans trummhinna när han vaknade och hade så ont. Stackars lilla barn, hans mammas sjuksköterskekunskaper hade han ingen nytta av denna natt.

Efter frukost var de stora barnen sugna på att åka bil en liten sväng. Vi tog bilen och hamnade på shoppingmallet Hartamas. Vi gick omkring lite grann. Efter en stund var barnen hungriga så vi käkade på God Thanks it Friday. De valde hamburgare och jag måste säga att de är ÖVERDRIVET stora. Joel valde, som vanligt, chicken Mcnugget.

Efter 1.5 timme bestämde vi oss för att åka hem. Men då STARTADE INTE BILEN. Försökte starta den flera gånger men den var stendöd. Efter ett tag upptäckte jag att lamporna var tända!!! Jag, som inte är bilreparatör, gjorde därför bedömningen att problemet var ett urladdat batteri. Så där står man med tre barn, en som gnäller över öronvärk, en som vill hem och spela spel över internet och en som är alltmänt sur över nej till skoinköp. Dessutom i en helt ny stad, utan man, lämpliga telefonnummer, + 33 C värme (skugga) och strålande sol. PUST!!! 

Men det är ju bara att gilla läget och jag fattade beslutet att ta taxi hem och lämnade bilen på plats. När vi kom hem fick Joel smärtstillande och order om att lägga sig på soffan. Madeleine och Pontus drog ner till poolen. När det gäller bilen är planen att Magnus, som kommer i morgon, får fixa hem den. Hoppas bara ingen tar den, för då försvinner 43.000 rm (100.000 kr) åt skogen!!!!! Ja, så här har jag det i Malaysia under en helt vanlig lördag.

Ha det gott och hoppas att er natt och dag blir bättre än vår!!!!   

Tjena...

Har precis kommit hem från två roliga tillställningar. Imorgon är det den muslimsk högtiden Hari Raya och motsvarar våran jul och nyårshelg. Detta betydde att barnen på Joels preschool skulle bära Malaysisk klädsel för att helga det nya året. Så igår fick jag och Claudia åka till ett shoppingcentra för att inskaffa Hari Raya kläder.

Här ser ni Joel i hans himmelsblå Hari Raya Costume

Joel tyckte den var jättesnygga men jag tycker den liknar mer en hederlig svensk pyjamas. Men han tog glatt på sig den innan vi skulle iväg till skolan. Där skulle de sjunga, måla och käka traditionella kakor. De älskar verkligen kakor i det här landet.

Här är Joels konst eller art som de säger här!

Här är lite med art....det står Selamat (god) Hari Raya

  Joels rygg och Neos front

    Har lyckats fånga honom i studsen.

International school of Kuala Lumpur ringde och ville att vi skulle komma och därför har vi också varit på orientation (miniinskolning) idag.  Vi tog en taxi dit. Joel var väldigt noga med att vi skulle ta kort hela vägen. Så här kan ni se några bilder på hur det såg ut när vi åkte till hans RIKTIGA skola. Joel har tagit alla korten.  

  Här är ett kort på Mr Lim, vår taxichaufför.

Väl framme fick vi träffa hans nya fröken, Mrs Curtis. Vi gick också på rundvandring och fick se barnens playground (lekplats) och matplats. Prova ut hans skoluniform och motta en massa papper. Vi ska också bestämma oss för om han ska åka skolbuss eller om jag ska skjutsa honom till skolan. 

I handen håller han en bild på sina nya klasskamprater.

Jo, förresten, Pontus klarade sitt matteprov (10,5 av 15 möjliga poäng) och fick ett C-. Så både han och vi är glada. Han har idag också gjort ett prov i social science (ämnet historia) på de gamla grekerna. Han fick dock inte till det och därför ska han komplettera lite. Men så är det...jag är ändå imponerad av att de klarar sig så bra som de gör.

Dagens morgonvärder är bara +27 C och    och . Brrr  

Ha det!!!  

Hello!!!!

Igår skulle Joel gå till sin preschool efter 6 veckor sommarlov. Han började redan på söndagskvällen med att han hatar preschool!!! Det är så konstigt eftersom han innan sommarlovet trivdes som fisken i vattnet. Han somnade nog inte förens kl. 23.30 på söndagskvällen. Sedan fortsatte det i går morse. Han var arg som ett bi och uttalandes alla möjliga negativa saker om skolan. Riktigt ilsken alltså.

Däremellan var han ledsen och tårögd. Vi kom inte iväg förens kl. 10.00 och läppen darrade när vi steg in på skolan. Hur som helst, jag lämnade honom och kl. 12.00 ringer en av de andra svenska mammorna och säger att Joel är jätteledsen och att han har gråtigt flera gånger. Så, ner och hämta honom. Han blev ju jätteglad att jag kom. Men det var ju surt hela em. Men idag gick det mycket bättre att lämna honom. Han var lite nedstämd men sen kom han ingång och började leka med en av fröknarna och en hel hop ettåringar. Han skulle lära dem bowla! Han och jag hade slutit en deal om att jag skulle hämta honom kl. 13.00 istället för 14.00 Så när jag hämtade honom vid den tidpunkten var han jätteglad. Han sken som en sol och hade haft jätteroligt. SKÖNT!!!!  

Under tiden som Joel var på preschool hade jag bestämt mig att pröva våran nya

bil, utan barn och skrik. Så lite fortsättning på anpassning nr 5. blir det nu. Jag tog ut bilen och körde två varv runt vårat condo. Det gick fint men jag undrar om man verkligen ska ha båda fötterna på pedalerna när man kör automatbil. Är det någon som vet? Det känns verkligen krångligt!!! När jag kände att jag behärskade bilen beslutade jag mig för att köra ut i trafiken. Jag körde samma runda som vår premiärtur. Det gick fint. Lite obehagligt var det dock eftersom jag ibland har svårt att upptäcka alla mopedister som kör om på såväl höger som vänster sida. Jag känner mig också lite oroligt för att bli stoppad av poliser. Har hört att de kan göra vad de vill. Vill de ge böter för något som inte är fel så gör de det. Jag har till och med hört om folk som fått fängelse för ingenting. Detta är den värsta rädslan just nu. Men jag är ju lite stolt över att jag kan köra automatbil i vänstertrafik i en riktigt storstad. 

Väntar just nu på att Madeleine och Pontus ska komma hem. Är lite spännd på hur Pontus klarade sitt matteprov.   

Dagens morgontemperatur är + 29C och   , som vanligt alltså!!!!

Tjingeling    

Hej,

Idag har nog varit den roligaste dagen (på tre månader) för barnen när det gäller kompisar. Det började med att Maria, en kompis till Madeleine, undrade om Madde ville vara med henne och hennes bröder under kvällen. De allra flesta vuxna KL svenskar ska nämligen på kräftskifa hos Svenska ambassadörsparet. Maria skulle vara barnvakt och ville ha lite tjejsällskap. Så Madeleine tackade ja.

Därefter ringde Fredrik och frågade om Pontus ville göra något. Eftersom vi hade bestämt oss för att äta lunch på Mc Donalds blev Fredrik medbjuden dit. Luchen gick fint och sedan sprang, jag menar verligen sprang, de hem till Fredriks hus. De tycker faktiskt att det är lite kusligt att gå utan vuxet sällskap. Under tiden gick vi andra och köpte glass och sen gick vi hem. Väl hemma vimmlade det av barn i poolen. Madeleine tog därför med sig Joel dit. Där kom de igång med vattenlekar.   

Jag fick faktiskt lite tid för mig själv och denna ensamtid spenderades på tvätt, strykning och bak. Jag har hittat ett recept på engelska miniscones men även denna gång gick de inte att äta. Idag blev de för torra och förra gången blev de för brända. Brödbak är nog inte min grej men eftersom det bara finns vitt rostbröd att köpa måste jag fortsätta baka. Någon gång ska jag väl lyckas!

Hur som helst, efter någon timma ringde det på dörren igen. Det var Olle, som frågade efter Pontus. Eftersom Pontus inte var hemma skickade jag ner honom till poolen. Efter en stund var det fullt med barn där nere. Sedan anslöt sig Pontus och Fredrik till pågående vattenlekar. De spenderade nog en 4-5 timmar vid poolområdet. Jag hörde ända upp till 19 våningen hur de tjöt, skrattade och skvätte vatten på varandra. Härligt!!!

  På bilden, från vänster, Pontus, Olle och Fredrik.

Vid 18.00 tiden kom de tillbaka hem. De, Madeleine, Pontus, Fredrik och Joel gick sedan vidare upp till grannarna dvs. Maria, Olle och Anton. Så de var ett riktigt stort gäng av Svennar, som Madeleine brukar säga. Efter en stund ringde jag ner dem för vi skulle äta. Idag var beställningen kycklingspett med jordnötssås. Ja, det blev i alla fall lyckat. Jag är bättre på att laga mat än att baka!

Efter maten gick de stora barnen tillbaka till grannarna. Joel och jag tittade på en film och käkade popkorn. Kl. 24.15 kom de stora barnen hem och killarna ville spela X-box. Jag sa okej, men bara till 01.00 Eftersom jag somnade snabbt vet jag inte om de spelade längre men vad gör det! Det var ju verkligen en rolig dag för barnen.

Dagens morgontemperatur är + 27 C och  . Fakiskt är det riktigt härligt i luften. Det känns lite som att vara i Sverige.

Tjingeling   

Hej,

Igår var jag och röstade för Svenska kommun, landsting och riksdagsvalet. Röstning som sker utomlands genomförs på den svenska ambassaden och tillvägagångsättet är som i Sverige.Ta av alla röstsedlar, bli avprickad, välja parti, infoga mitt individuellt valda parti i de tre kurverten....Skönt att ha detta gjort. När man är utomlands blir man varse om hur bra vi Svenskar har det. Det känns därför särskilt viktigt att delta i röstningen för att visa att jag är intresserad av att fortsätta ha ett demokratiskt samhälle hemma i lilla Sverige.

Sen käkade vi lunch med Joels kompis, Neo, och hans bror (Milo) och Mamma (Claudia) och en annan svensk väninna Maria. Eftersom Joel inte är någon frukostätare var han väldigt hungrig. Han beställde först en portion pasta med skinka men direkt efteråt ville han ha en portion till. Han käkade upp den andra portionen plus en dessert (morotskaka)!!!!! Servitrisen log och undrade nog om han inte får någon mat hemma.

Senare på eftermiddagen var det dags för simmlektion. Joels tränare, Jason, kommer till vårt condo två gånger i veckan. De tränar i vår pool och numera simmar Joel ganska bra. Simmar och simmar, han dyker mest.

Här simmar han med puffarna men det var innan han lärt sig simma!

Eftersom vi idag fryser mer än vad vi gjorde i början har Joel gjort det som rutin att krypa ner i sitt täcke efter han har badat. Han säger att han behöver värma sig.

Här ser ni hur han har boat in sig i sitt täcke.

Samtidigt som Joel hade simmskola fick jag och Madeleine rusa iväg till hennes tutor i matematik. Tutorn finns på ett lärcentra i Mont Kiara. Vi tog en taxi och kom i tid. Ja, det är stressigt att vara hemmafru. Just nu jobbar Madeleine med att förstå Slope (lutning) och how to find the slope (dvs. hur hittar man lutningen). Pontus jobbar med statistik. Det är mycket nytt och många nya termer. Hur löser du till exempel detta talet?

Eller det här talen?

Det är rena grekiskan!!!! Det är tur att de har en pappa som är matteintresserad och att barnen är genier. När jag kollar i svenska matteböcker är detta matematik på gymnasienivå. Inte konstigt att matten är svår.

Efter alla aktiviteter under dagen blev det således sent och därför blev middagen fiskpinnar och potatis. Kanske inte riktigt fredagsmysmat men de åt som vargar. Dock gick Madeleine iväg med en kompis till en pizzeria. Det var faktiskt första gången hon fick gå själv. Jag sms henne bara två gånger, det var väl bra!!!! Hon svarade båda gångerna så hon är en duktigt flicka.  

Gårdagens morgontemperatur var +33 C och   .

Tjingeling   

Igår gjorde jag och Joel inget särskilt. Vi var och käkade lunch med Magnus. Därefter gjorde vi inte många knop. Det var varmt hela eftermiddagen så det var skönt att vara inne.   Man orkar inte göra så mycket i denna värmen. Sen kom Madeleine och Pontus och de behövde hjälp med sina läxor.

Under dagen fick vi också reda på att Joel var antagen till International School of Kuala Lumpur. Hurra!!!! Joel blev jätte glad och han trodde att han skulle börja redan imorgon. Det känns skönt att det nu är klart med hans skolgång för han är verkligen understimulerad. Han sover till 09.30 och det första han gör när han vaknar eller kommer tillbaka till lägenheten är att sätta på tv:n eller datorn. Härligt att han nu också ska bli en ISKL:are!!!!!

Ser ni hur uttråkad han är?   

På kvällen var jag på min första tjejträff som expat. En av grannarna i vårt condo bjöd in mig på vin och mat. Det kom väl ett tiotal tjejor som bodde runt om i Mont Kiara. Det var spännande att möta dem och höra hur de upplever sina liv här. Det blev mycket prat om barnens skolor, korruptionen i landet, vart en del var på väg att flytta , barnuppfostarn, nya träffar och kultur. Det var mycket trevligt och jag kände mig mycket välkommen.

Idag ska Magnus åka till Sverige och det känns lite jobbigt då han behövs  för att hjälpa barnen med matten. Jag kan mycket men matte är inte min grej!!!!

Men trösten är att han kan ta med sig svenska saker tillbaka till Malaysia. Bland annat skulle jag vilja ha tag på en stjärngosse eller tomtedress. Är det någon som vet om det går att köpa just dessa kläder i september månad? Vi kommer antagligen inte få tag på dessa kläder här i Malaysia och Magnus kommer inte åka till Sverige innan jul så det hade ju varit bra. Vidare har vi övriga familjemeddlemmar   beställningar på lakrits, sura godisar, chockladpudding, lingonsylt, jordgubbssylt, kaffe....och mycket mer. 

Ja, bilden är från förra julen.... 

Dagens morgontemperatur är + 30 C och   och  .

Ha det gott!!!